Visst ska vi ägnas oss åt kampanjjournalistik. Men när och i vilket syfte? Det är en intressantare fråga. Att medierna beslutar sig för att ägna sig åt fullskalig opinionsbildning på bästa nyhetsplats kan tyckas vara lustigt, då objektivitet och kritisk granskning borde genomsyra innehållet. Fast det vore ju naivt att tro att det är så, särskilt som nyhetsbranschen till stora delar är en vinstdrivande verksamhet. Går det att göra profit på kampanjjournalistik så kommer det att finnas kampanjjournalistik. Särskilt i aftonblaskerna. Där kanske mer tveksamma former av journalistikformen förekommer mer frekvent.
Enligt mig grundar sig kampanjjournalistikens vara eller icke vara i de intentioner som ligger till grund för att kampanjen väcks till liv. Exempelvis var de gemensamma krafttagen för att uppmärksamma David Isaak förankrade i rätten till yttrandefrihet, en grundsyn de flesta borde dela. Men är det inte orättvist att lyfta fram den enskilde hävdar vissa? Och visst finns det andra journalister som också sitter fängslade för sina åsikter. Men blir situationen bättre av att alla uppmärksamma lika lite? Knappast. Kampanjjournalistiken behövs för att tränga igenom mediebruset i vissa fall. Och i efterdyningarna kan andra liknande fall förhoppningsvis uppmärksammas.
Den internationella kampanjen som uppmärksammar Aun San Suu Kyi bedrivs i en strävan att slå ned förtryck och diktatur. Och för att uppmärksamma rätten till yttrandefrihet och demokrati. I fall som dessa är kampanjjournalistiken ett effektivt och intelligent verktyg för att sätta press på makthavare och få dem att agera. Och oss andra att inte glömma.
Den kampanjjournalistik som bedrevs i samband med att Annika Östberg förflyttades till Sverige och fick sitt straff tidsbestämt kan väl debatteras. Men 28 år för medhjälp till mord är en lång tid. Särskilt med svenska mått. Och att hon skulle få sitt straff tidsbestämt så snabbt i Sverige hade säkerligen delvis med medierna att göra.
Slutligen tycker jag att kampanjjournalistik kan vara ett bra sätt för att väcka debatt och lyfta fram det enskilda. Ibland behövs det. Det gäller dock som alltid att ta del av det som skrivs kritiskt, i synnerhet när det handlar om kampanjjournalistik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Många med dig och mig diskuterar objektivitet när man talar om kampanjjournalistik. Och vissa frågor hör säkerligen inte hemma hos nyhetsrapporteringen. Samtidigt, så håller jag fullständigt med dig i ditt avslutande stycke. Vissa frågor behöver samhället gå djupare in på och de behövs lyftas fram, och som du skriver gäller det att alltid att ta del av det som skrivs kritiskt. Vilket ju kan vara svårt när det handlar om svåra och komplicerade ämnen. Just därför kan iaf inte jag, svara varken för eller emot kampanjjournalistik.
SvaraRaderaIntressant och läsvärt inlägg som väcker många tankar!
Kritiskt tänkande ska genomsyra allt -- för läsaren och för journalisten som skriver artiklarna.
SvaraRaderaBra resonerat.
Gary
Intressant resonemang. Jag håller med dig att kampanjjournalistik kan behövas för att tränga igenom mediebruset. Och sedan är det väl ingen rättighet som säger att alla ska synas i medie... Tycker du lyfter fram en viktig faktor, d.v.s. att kampanjjournalistiken har ett högre syfte t.ex. rätten till yttrandefirhet m.m.
SvaraRaderaIntressanta synpunkter, jag håller med om att kampanjjournalistik ibland behövs för att tränga igenom nmediebruset och för att nå fram med viktiga berättelser som den om Dawit Isaak. Men har inte den händelsen I sig skapat så mycket mediabrus att andra viktiga historier inte kommer förbi denna? Bara en liten fundering...
SvaraRadera/ Ida A