torsdag 7 januari 2010

Blogginlägg E: The Elements of Journalism. Vilken roll har journalistiken?

Sociala mediers relation till gammelmedier

Författarna Kovach & Rosenstiel beskriver i boken The Elements of Journalism vilka grundelement som ska prägla den sanna och goda journalistiken, vilka känns rätt självklara. Att rapportera objektivt, sanningsenligt och i medborgarnas tjänst und so weiter.

Att de nya sociala medierna har påverkat det vi idag kallar för gammelmedier råder nog inget tvivel om, och den utvecklingen tycker jag är positiv. Web 2.0 med interaktiva funktioner och socialt nätverksbyggande är en klar tillgång för de traditionella medierna, och särskilt är utvecklingen positiv för medborgarna. I synnerhet i länder där friheten att uttrycka sig är inskränkt. I Iran har vi den senaste tiden sett bevis på vikten av de sociala medierna när regimkritiska demonstranter kunnat föra ut sin version till omvärlden genom sociala medier såsom Twitter och YouTube. Detta under omständigheter då traditionell journalistisk bevakning har omöjliggjorts av censur och inreseförbud för utländska journalister. De sociala medierna har genom de iranska medborgarna skapat de nyheter som sedan i stor utsträckning kanaliserats ut i de traditionella massmedierna.

Idag har vi också möjligheten att interagera med gammelmedia direkt genom att kommentera innehållet på tidningarnas webbplatser eller genom att utveckla tankegångarna i en blogg. Inte sällan gör gammelmedia nyheter av dessa kommentarer eller blogginlägg. Vi får genom detta också en slags medborgerlig granskande funktion av det traditionella medieinnehållet. De traditionella medieaktörerna och medborgarna ges också möjlighet till att se saker ur flera synvinklar genom dessa kanaler, något som borde vara en tillgång för den som vill ha en helhetssyn.

Vem är då journalisten i dagens informationssamhälle med alla dessa skribenter som dagligen publicerar nyhetstext? Precis som Kovach & Rosenstiel understryker är det viktiga att utgå ifrån vilka grundläggande principer som en journalistisk text skapas. Inte om producenten har utbildat sig till eller titulerar sig själv som journalist. Om de grundelement som författarna till boken har slagit fast som rättesnöret för journalistiskt arbete följs spelar varken titel eller utbildning särskilt stor roll. Inte heller forum för publikationen. Avgörande är istället vilka grunder som präglar textens framställning. Författarna tycker jag därmed tydliggör relationen mellan journalistik och andra former av skribentliknande aktiviteter som exempelvis kan ske i en blogg. De flesta bloggar har inte ett journalistiskt innehåll och bör därför inte läsas därefter. Å andra sidan innebär det inte att de inte kan tillföra något. Personliga åsikter och alternativa infallsvinklar kan vara nog så viktiga för att se helhetsperspektiv.

Hur de sociala medierna används avgör alltså enligt författarna om innehållet är journalistiskt. Något som jag helt och fullt håller med om. Utvecklingen har möjliggjort att fler människor kan engagera sig och föra ut sin åsikt, samtidigt kan de också reagera på de traditionella medierna och interagera med makthavare. Allt handlar väl egentligen om källkritik och sunt förnuft, som så många gånger förut.

1 kommentar:

  1. Bra och intressant inlägg. Jag håller med dig om att utvecklingen kring de sociala medierna är positiv och det är bra att medborgare kan vara med och tycka genom web 2.0. Spännande exempel med det som hänt i Iran den senaste tiden. Troligtvis hade omvärlden inte blivit speciellt medvetna om vad som händer där om det inte varit för de sociala medierna.

    Evelina Andersson

    SvaraRadera